Hej!1974 frågade - kommenderade - dåvarande styrelseordförande i Pixbo Gymnastikförening, Birgit Eiserman, om jag vill ta hand om den manliga gympan iföreningen? Som ”välutbildad” fysinstruktör inom Polisen, så tog jag på mig ansvaret, att varje måndagkväll kl 19.00 samla ett gäng yngre män och aktivera dem.Utan musik, mycket redskap och en stund innebandy. Vi var mellan 10 - 15 män i Vällsjöskolans gympasal. Efter ett tag vill männen ta med sin barn och det blev pappa-barngympa i några säsonger. Gymnastiksalen i Vällsjöskolan blev för liten och vi flyttade vår verksamhettill Högadalskolan gymnastiksal. Intresset ökade och vi var cirka 20 män som möttes och då hade vi lämnat pappa-barn gympan. På en av polisens många fortbildningar i Stockholm
för fysinstruktörerna, så mötte vi och fick instruktioner av Johan Holmsäter och han propagerade för Friskis och Svettis med skön musik.Musik blev ett lyft och jag mixade egen musik på kasettband. Jag fick låna och köpa vinylskivor, från när och fjärran för att redigera till passande gymparörelser. Sedan kom CD-skivornaoch en av mina vänner var DJ och hans musik fick jag tillgång till. Idag mixar och redigerar jag musik från Spotify.1983 är jag med och planerar, bygger och skaffar sponsorer till Pixbo Tennishall. Vår största hyresgäst blev Friskis och Svettis och mina gympvänner började slänga blickar åt Friskis ochtill slut var vi bara nio stycken som träffades.Men, skam den som ger sig! Jag fick tillgång till en timma på måndag mellan 20-21 i Tennishallen och jag erbjöd ”exklusivt” gympa för Gubbar. Vi hade blivit gubbar!  Gubbar tycker ibland att det är lite svårt att få armar och ben att koordinera. De kände det lite skämmigt att dels titta på allt vackert omkring sig och sedan få ihop rörelserna på Friskis gympapass.Jag fick tillbaka min gubbar och som mest var vi ca 50 st i Tennishallen på måndagarna. Nu är vi mellan 25 - 30 gubbar som möts kl 19-20 på måndagar 30 gånger per år.En period blev jag allvarligt sjuk och då kom min ”adjutant”  Lennart Melin till undsättning. Lennart har hjälpt till att lyfta vår gubbgympa genom att locka med vänner från Skogsområdet i Mölnlycke.Under sjukdomsperioden var jag inte så fräsch, men jag tog mig till tennishallen och fick njuta av den sociala gemenskapen. Jag blev frisk och Lennart och jag har blivit ett radarpar.Lennart ser till att det är ordning och reda i administrationen och stöttar mig när vi kör tempohöjningar i våra pass.Trots en funktionsnedsättning som jag har i benmusklerna, så har jag förmånen att hålla full fart i passen. Det är en glädje att träffa gubbarna varje måndag och se dem när musikendundra igång. Det är oslagbart! - Vissa sätter in hörselproppar, men det är ändå ok med hög musik. - Vissa får inte till ben, armar och takt.- Vissa ”dansar” omkring i sin egen värld. - Vissa kan inte kan inte göra situps eller armhävningar.- Vissa myglar betänkligt.- Vissa framhåller att mötet på gubbgympan är veckans höjdpunkt.- Vissa är mycket tysta - kommer och går utan att höras, men med ett leende på läpparna. - Vissa har sina gympakläder kvar sedan sent 80-tal. Nytvättade varje måndag.- Vissa tar fram sina gamla danstakter och sluter ögonen.- Vissa har varit med från starten på 70-talet.Jag vill avsluta dessa rader med att även framhålla våra omtalade julavslutningar, med julbord, lämpliga drycker, musikquiz, underhållning. Kvällens höjdpunkt är när Sven-Bertil Andell -84 år- framför Tomten av Viktor Rydberg - alla 13 verserna - fritt ur sitt minne.Måndagen den 20 december kl 20.00 håller vi vår sista julavslutning i Pixbo Gymnastikförenings regi.Jag vill tacka för alla år ni har visat mig ert förtroende! Pixbo Gymnastikförening ligger mig varmt om hjärtat. Gubbgympan har blivit en del av mitt liv. Så roligt vi har haft och har.Vänliga hälsningarPer-Arne